Vaknade för en timme sedan. Och ofta brukar uppvaknanden vara rätt göa. Sträcka på sig lite grann, ligga kvar på rygg och fundera på hur kallt golvet är och om det egentligen är värt det, för att sedan komma på att det inte är det och vända på sig plus gosa ner sig vidare. Nu hade det kunnat vara så. Men istället vaknade jag med jobbig jobbig hosta som nästan tar livet av mig. Så nu blir det tea-diet idag, för med denna hals kommer till och en mandarinklyfta kännas som en halv atomubåt på väg ner i halsen - stor, rostig och jävlig.

Varför kan jag inte bara få pencillin eller nått annat gött att ta död på alla infektioner och liknande i kroppen? Jag börjar bli mäkta less på att ha varit sjuk så länge. Jag menar, vad har hänt egentligen? Förr var jag sjuk max två dagar om året! Och då snackar vi inte värre än lite ökad förbrukning av snorpapper.

Det värsta är att om jag blir riktigt sjuk så kommer det inte direkt gynna de första tre veckorna på Gotland. Allt som är inplannerat kommer inte att kännas lika kul/lätt att få avklarat. Flyttpackning, projektavslut, projektredovisning, filmkväll, tjugårskalas, flytt, tjugoårsfest/inflyttningsfest, inkasserande av kramar (mohaha) och dansande på borden på Rindi igen. Sen kommer det att vara skitjobbigt att gå och handla in alla varor som behövs för en dräglig existens också. Jag närapå tömde ju kylen innan jag åkte. Men som tur är tror jag att det finns en låda lasange i frysen till första lunchen, och det är ju iaf positivt!

Idag är det två saker på dagordningen:

1. Göra skolarbete!!!!!! (GRRRR)
2. Gå och fika med Emma.

Det tycker man ju att jag borde klara av.
Håll tummarna för mig... snälla!